Barnvante

Efter mitt första par vantarinspirerade av herrvantar från Ore, fick jag lust att sticka ett annat av de mönster jag fått av Olle-Petter, men bara på kragen och denna gång med ännu större avvikelse när det gäller färgerna. 

Dessutom använder jag Korps tunna z-tvinnade garn och stickor 2 i kragen och 1,5 i resten av vanten och gör en barnvante.  Så de hamnar långt från ursprunget, men jag hoppas att det blir bra vantar ändå, när de blir klara.

Gunilla

Fingervante blev tumvante

Mitt första par vantar inpirerade av Ore-traditionen blev så här. 

Färgavvikelsen kommenterade jag i början av projektet och har uppfattat att det är OK. Det är ju inte ens en herrvante jag åstadkommit. Det blev inte heller fingervantar som jag från början tänkt. Tumkilen och mönstret hade gjort fingervanten för lång för min korta hand. Det har i alla fall varit riktigt roligt att sticka på detta sätt - inspirerat både av en gammal tradition och av övriga deltagare i gruppen. Det ger mersmak.

Gunilla

Sista mönsterbården

Nu är den sista mönsterbården klar. Jag startade den 2 varv efter det att jag satt av maskor för tummen. Det fungerar bra för en tumvante. Men om det varit en fingervante hade det blivit problem eftersom bården är rätt bred och det varit dags för fingrarna innan bården var klar.

I nuläget tycker jag inte att det verkar som om dessa vantar får med sig speciellt mycket av Ore-känsla även om jag använt mig av traditionella mönster och färger. Våra gamla traditionella mönster verkar alltid bli vackrast om man försöker närma sig den traditionella stickfastheten. Ett tunnare garn hade nog gett ett bättre resultat ...  Ska trots det göra dessa färdiga och sedan får vi se om det blir ett nytt försök med tunnare garn senare i år.

Upplagt och påbörjat

Nu har jag lagt upp och börjat sticka!
Jag följer inspirationsvanten så gott det går, och har lagt upp 120 maskor till kragen, vilket verkar helt perfekt nu när jag har stickat en bit. Hitills är det Hifa och Bergå- garn jag använt, de är ganska lika i grovlek, och så småningom kommer jag att plocka in ett gult från estniska hemslöjden som är rätt så likt bergå, lika rivigt! Stickor nummer 2.
När det gäller nyanserna så är detta ju en blixtbild från telefonen och de återges inte så bra. Jag har i alla fall inte valt riktigt så starka färger som det kanske var i en ny vante om de stickades med anilinfärgat garn t ex. Jag tycker helt enkelt inte att det är så snyggt, utan jag låtsas att min vante blivit lite blekt, men inte i samma utsträckning som förlagan!
Lillemor skriver i sitt mail att bårderna i hennes vante och dess förlaga inte var tvåändstickade, och jag har nu suttit och granskat min förlaga på denna punkt både länge och väl. Säker kan man ju inte vara utifrån en bild, men jag tycker det verkar som om de bruna ränderna mellan bårderna är tvåändstickade, men att bårderna inte är det, därför väljer jag att göra så. Jag tänker då särskilt på den mittersta, gul- röda bården, den ser lite för "lös" ut.  Vad säger ni andra? Håller ni med?

Helena

Provstickar

Nu har jag kommit igång med provstickning av färg och mönster.

Det är alltid lika spännande och se hur färgerna "arbetar". 

Antingen så "gifter" de sig eller så "bråkar" de med varandra.

I annan färgskala

Så här har jag gjort och tänkt:

Trots att det är mansvantar som inspirerat tänker jag sticka en vante till mig själv. Färgskalan är svart grundfärg med röda partier med mönster i grått och vitt. Det ljusgrå mönstret är stickat i Kampes z-tvinnade medan resten är stickat i Wåhlstedts tunnare z-tvinnade med undantag av de mörkare gråa som är det lite grövre garnet. Har varit lite för nitisk med tvåändsstickningen, förstår jag nu. Borde ha hoppar över den tekniken på mönsterbårderna med fler färger på rött. Är för lat för att riva upp och rätta till det. Får köpa lite mer rött garn istället.

Stickar med stickor 2.25 och har 100 maskor i kragen och inför stickningen av "handen" har jag minskat till 84 maskor.

Stickar på den andra vantens krage nu innan jag går vidare med handen. Är ganska nöjd, men inser - efter ett besök i Ulla-Britts blogg - att jag nog varit ännu mer glad för en damvante enligt Ore- tradition. Men det ena utesluter ju inte det andra.

/maria som spökbloggar för Gunilla