onsdag 15 januari 2014

Mina tankar kring Ore herrfingervante



Vad är typiskt för Ore vanten?
Jag har - på hembyggdsmuseet  i Furudal och på kommunens klädkammare - sett några Ore vantar som jag har fotograferat. Jag har även tittat på de som Nordiska Museet har lagt upp på  Digitalt Museum -  www.digitaltmuseum.se  -  (I deras sökruta kan man skriva in ”NM.0104162A-B” eller ”NM.0017951A-B”). 
Vilka karaktäristika är centrala och vilka varianter finns?
Här är min uppfattning om några typiska detaljer för de herrvantar från Ore som jag sett. Antagligen har jag förbisett detaljer som andra sett. Jag är förstås nyfiken på dem och hoppas att vi tillsammans bygger på denna lista.
DETALJ
VANLIG
VARIATIONER
Bottenfärg
Brun
Blå
Vanttyp
Fingervante
Tumvante
Början
Krage
Mudd
Mönstrade partier
Krage, tumkil (oliksidigt), knogparti
Krage, tumkil
Mönsterfärger
Röda, blåa, gula, gröna, vita
Mönstertyper (på en från vantens bottenfärg avvikande färgplatta)
Snedställda rutor (prickade och tomma), vågor, sneda streck, kryss, gåsögon, fempunkter och ”halva flätor” i två färger
Stickning
Tvåändsstickning
Mönsterpartier stickade i ”vanlig” tvåfärgsstickning

Jämförelser och skiljemarkörer

Har någon information om hur herrarnas helgdagsvantar såg ut i kringliggande socknar? Med den informationen kunde vi kanske ringa in Orevanten mer träffsäkert.

Garnval
 Jag använder Karin Kahnlunds tunna Z-tvinnade garn, som är spunnet och tvinnat hos Wåhlstedts – i samma ullkvalitet som deras övriga Z-tvinnade garn. Det garnet ger mig bra definition och en för mig tillräcklig stickfasthet. På stickor 2mm får jag 46 m/10 cm i tvåändsstickning.
Färgval för mönster
Det är viktigt, tycker jag, att använda tillräckligt kontrast i mönsterfärgerna - både ljust/mörkt och färgkontrast. Jag hade valt en grön mönsterfärg mot ett bottenband av ljusrött, men ser nu att den gröna färg som jag hade valt är alldeles för ljus - mönstret försvinner. Jag måste välja en mörkare grön färg. 
Mina val
Jag avser inte att kopiera en befintlig Orevante – utan jag tänker sticka ett par fingervantar som är starkt inspirerad av Ore vantarna, med liknande mönster och utförande. Jag kommer – sannolikt - att införa en främmande mönstertyp i ett av mönsterbanden.
Min vantkrage kommer jag inte att göra lika bred som originalens. Den traditionella, ganska vida, kragen fyllde sannolikt en funktion på sin tid: jag vet inte vilken och är nyfiken på svaret. Kanske hängde det ihop att de på Nordiska museet påstås vara brudgumsvantar. Om det är sant, kanske de inte bars utan mest var ”till lyst”. En bred krage passar inte mina behov och jag antyder den bara genom att börja min vantkrage med samma omkrets som vantens största omkrets vid tumkilen. Sedan minskar jag kragen till före tumkilens början.   

3 kommentarer:

  1. Det här är bara en gissning ang den vida kragen. Jag förutsätter att vanten är tänkt för vinterbruk (om den nu brukades över huvud taget). Till vinterdräkten hörde också en så kallad handkåk, dvs en lös mudd runt handleden, också den tvåändsstickad. Handkåken avslutades med en tät kavelfrans. Denna frans ska täppa till mellan handleden och rocken. Om man nu har en vante med vid mudd, så får kanske kavelfransen plats inuti vantmudden och det blir ett ännu bättre skydd mor kyla. Dessa plagg skapades ju av praktiska människor i kallt klimat, så visst måste den vida mudden ha haft en funktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag undrar om den vida och dekorerade kragen är ett drag hos vanten som har sitt ursprung i 1600-talets högreståndsdräkt. Jag känner på mig på att dekorerade vantar har gamla anor.

      Radera
    2. Det förefaller sannolikt, men det finns ju inte så gamla fynd. Men man kan kanske följa mönstren, eller liknande mönster i band och vävar.

      Radera